I studien testades 35 psykoterapeutstudenter för att undersöka sambandet mellan empati och förmågan att känna igen mikrouttryck. Empati mättes med självskattningsformuläret Interpersonal Reactivity Index vars subskalor mätte följande aspekter av empati: perspektivtagande, fantasi, Empatisk omsorg samt personlig oro. Förmåga att känna igen mikrouttryck testades med Micro Expression Training Tool. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan empati och förmåga att känna igen mikrouttryck. Signifikant positivt samband fanns även mellan subskalan perspektivtagande och förmåga att känna igen mikrouttryck, medan subskalorna fantasi, Empatisk omsorg samt personlig oro inte korrelerade med förmåga att känna igen mikrouttryck.

BAKGRUND: Vi blev inspirerade att göra denna studie då vi under ett flertal föreläsningarunder vår utbildning kom i kontakt med empatisk kommunikation(giraffspråket). Det var Marshall B. Rosenberg?s Nonviolent communication(NVC) som fångade vårt intresse och vi ville undersöka om pedagogeranvänder sig av empatisk kommunikation i förskolan. Vi valde att göra vårstudie i en förskola där pedagogerna hade gått en mindre fortbildning inomNVC.SYFTE: Syftet med denna studie är att undersöka sex pedagogers uppfattningar omanvändningen av empatisk kommunikation i förskolan.- På vilket sätt uppfattar pedagogerna empatisk kommunikation?- På vilket sätt uppfattar pedagogerna betydelsen av empatiskkommunikation?- Upplever pedagogerna en förändring i arbetet med empatiskkommunikation efter genomförd fortbildning?METOD: En intervjustudie inspirerad av fenomenografi.

Vid ohälsa förändras människans upplevelse av den subjektiva kroppen vilket leder till en känsla av otrygghet. Det leder i sin tur till ett behov av att bli sedd och hörd samt till ett ökat behov av bekräftelse, vilket delvis kan tillgodoses genom empatisk beröring. Studier visar att empatisk beröring som fenomen är en bristvara i vården. Genom att belysa patientens upplevelse av empatisk beröring vid ohälsa, ges möjlighet till sjuksköterskan att få förståelse för patientens behov och betydelsen av empatisk beröring. Tidigare forskning har till stor del inriktat sig på begreppet terapeutisk beröring och effekterna av detta hos patienten, utifrån vårdarens perspektiv.

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

Vårt syfte med följande arbete är att undersöka pedagogernas upplevelse av och deras syn på begreppen omsorg och kunskap i träningsskolan samt gymnasiesärskolan. Vi har valt en kvalitativ analysmetod och en fenomenologisk ansats då vi söker upplevelser och tolkningar av mötet mellan elev och pedagog. Vi vill beskriva det som pedagogerna upplever som verklighet, vilket de i sin tur bygger sin verksamhet på. Mönstret som träder fram i vår studie är att medvetenheten är stor bland pedagoger. Så länge det finns en medvetenhet i utövandet av omsorg så kan omsorg vara en metod som leder till kunskapsutveckling..

Elevers empatiska förståelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism är intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. Lärdomar vi kan dra av Förintelsen är därför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar på samhällets värdegrund: demokrati, mänskliga rättigheter, tolerans och tålamod samt opposition mot rasism och totalitära ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sätt att hantera historia och ger förslag på hur Förintelseöverlevandes berättelser kan föras vidare in i framtiden. Den teoretiska basen är ett hermeneutiskt perspektiv på den muntliga historiens användningsområden, dess pålitlighet och betydelse som källa samt vittnesmålens möjlighet att utveckla empatisk förståelse. Uppsatsen tar upp svårigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsändare och mottagare, med hänsyn till möjligheten att förmedla vittnesmål med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förståelse..

Syftet med denna uppsats är att studera informell omsorg bland äldre personer i Sverige. Med informell omsorg avses omsorg som inte utförs av den skattefinansierade äldreomsorgen eller består av köpta tjänster i hemmet. Informell omsorg definieras i denna uppsats som sådan omsorg som utförs av anhöriga och andra närstående utan ekonomisk ersättning. Tidigare studier visar att den informella omsorgen bland äldre är mer omfattande än den formella. På senare år finns tendenser på att den informella omsorgen ökat i omfattning, i takt med att den formella omsorgen minskat.

I denna studie studerar jag validering av reell kompetens i barnskötaryrket. Det innebär att jag undersöker vad som kan vara att ha ?omsorg om? en annan individ, genom att intervjua validerare, vilka är de som bedömer och validerar denna kompetens. De som blir validerade genom att deras kompetens blir bedömd har intervjuats om vad de uppfattar är att ha ?omsorg om? barn och unga.

Vi, Patricia Contreras och Sarah Ryberg, har i vår studie, Omsorg, fostran och lärande i teori och praktik, valt att genomföra vår undersökning på fyra småbarnsavdelningar på fyra förskolor i en storstad i södra Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på om omsorg, fostran och lärande bildar en helhet på dessa avdelningar, samt hur pedagoger-na tänker kring och arbetar med att skapa en miljö för småbarn där omsorg, fostran och lärande skapar en helhet. Uppsatsen baseras på frågorna: Hur gestaltar sig omsorg, fost-ran och lärande i den pedagogiska verksamheten på fyra förskolor i en storstad? Och vad lägger pedagogen i begreppen omsorg, fostran och lärande? Metoderna för detta arbete har varit observationer och intervjuer av pedagoger på avdelningarna. Arbetets teoretiska bakgrund baseras på Daniel Sterns, Dion Sommers, Ingrid Pramling Samuelssons och Lev Vygotskijs teorier kring omsorg, fostran och lärande. Kapitel Resultat är en sammanställning av empiri och teori.

Storleken på barngrupperna väcker debatt i media. Vi har funderat på hur antalet barn i barngrupperna förändrats över tid och vi har frågat oss hur omsorgen påverkas av den utveckling som sker. Begreppet omsorg finns i läroplanen utan att det förklaras och lämnar därmed tolkningsfrihet för de som läser den. Omsorg är viktigt att lyfta fram eftersom det handlar om barnens välbefinnande. Syftet med vårt examensarbete var att ta del av några förskollärares syn på omsorgen och de stora barngrupperna samt hur de arbetar med omsorg.

Uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra hur tre socionom-, lärar-, och läkarprogram konkretiserarExamensordningens (Högskoleförordning 1993:100, bilaga 2) krav att studenten för examenmåste ?visa självkännedom och empatisk förmåga?. Frågan ställs också hur dessa egenskaperformuleras som fasta eller utvecklingsbara hos studenterna. Genom att kvalitativt analyseradokument från utbildningarna (utbildningsplaner, kursplaner och relevanta styrdokument) drasslutsatsen att metoderna för att kontrollera och sättet att se på studenternas självkännedom ochempatiska förmåga har väldigt olika karaktär, först och främst hos de olika utbildningarna, men ävenhos olika lärosäten. Läkarprogrammen har ofta en tydlig bedömning och progression;socionomprogrammen en tydlig tanke om utveckling genom relation; och lärarprogrammen vagaformuleringar men en tydlig kontroll av studenterna genom verksamhetsförlagd utbildning.

Uppsatsen undersöker hur samtal om omsorg och lärande fördelas under förskolans hämtningssituation. Syftet är att analysera hur det kan förstås konstruera barn och barndom. Lärande och omsorg ses som separerade begrepp för att synliggöra omsorg i en övrigt dominant diskurs om lärande. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivistisk och delvis kopplad till barndomsforskning. För att uppnå syftet har hämtningar observerats på två kommunala förskolor under fyra eftermiddagar i Stockholm under mars-april 2013.

Syfte: Det övergripande syftet med arbetet var att undersöka hur kvinnliga förskollärare resonerar kring småbarns förmåga att uttrycka empati i förskolan. Mina frågeställningar var: Hur resonerar förskollärarna kring små barns förmåga att uttrycka empati? Hur beskriver förskollärarna skillnader och likheter i flickor och pojkars förmåga att uttrycka empati?Teori: Empati är en medfödd förmåga som utvecklas i samspel med andra i den omgivande miljön. Barn som växer upp i en miljö som präglas av en god empatisk förmåga utvecklar en bättre empatisk förmåga än barn som växer upp i en miljö som präglas av en dålig empatisk förmåga. Genus handlar om hur människor agerar i grupper och sociala relationer.

Med formell omsorg menas offentlig vård- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privaträttsliga företag på entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid långvariga hjälpbehov och frivilliga insatser som innebär oavlönade arbetsuppgifter som man själv väljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, ålder, utbildning, anställning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av föräldrar eller svärföräldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning så minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg på sina föräldrar/svärföräldrar. Något som också minskar sannolikheten är om du har fler än ett barn under 18 år i hemmet, vilket kan ses som logiskt då barn kräver mycket tid.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsledaren inom äldre- och handikappomsorgen definierar begreppet omsorg och vad de i sitt dagliga arbete anser utgöra omsorg. Intervjuer gjordes med sex arbetsledare inom äldre- och handikappomsorgen i en kommun i Norrbotten. Eftersom det i kommunen förekommer arbetsledare med olika utbildningsbakgrund så speglas detta i urvalet av informanter. Hälften hade social omsorgsutbildning och hälften annan utbildning, detta för att få ett bredare perspektiv på begreppet. Resultatet gav inte någon enhetlig definition av begreppet som beskrevs som svårdefinierat eftersom det omfattar ett stort område.